1 november 2007
shit vilken dag. vaknade i morse sjukt nervös. hade ont överallt och jag skakade i hela kroppen, kände mig kallsvettig och spydde. det var dags för dem viktiga slutproven i väktarutbildningen steg 1. både det praktiska och det teoretiska provet var idag för min del. hela vägen i bilen in till skolan darrade benet jag hade på gaspedalen och det var sjukt svårt att koncentrera sig på körningen.
väl där inne lugnade filiph ner mig som fan. han är verkligen en riktigt bra lärare. han tar fram det bästa hos mig och ger mig verkligen bättre självförtroende. han var helnöjd med min A-rond som jag gjorde med honom, och sen släppte allting. det var bara den stationära bevakningen i Freja som blev lite problematisk och jobbig. men jag tror att det löste sig mycket genom en ganska bra diskussion som jag hade med Håkan och Kristoffer.
allt på det praktiska provet var allmänt jobbigt, för det var så otroligt mycket folk som tittade på en och inspekterade allt man gjorde, det hade varit mycket lättare om det bara varit vi och lärarna liksom, men där var så många andra både från ledningsgruppen, föregående klass, företag osv.
det teoretiska sen, det kändes riktigt bra när jag skrev det, bara några av Håkans frågor som kändes lite sådär. men på den delen av provet behövde man bara ha 80% rätt så det var nog inga problem.
när vi sen var klara var det bara att köra hem, eller ja, hem till paul blev det ju för jag skulle rida. körde en sväng in om pauls jobb och skulle hälsa på och berätta hur proven gick men det var en enda stor djungel på det där bygget, kunde inte hitta honom någonstans. körde runt och letade en stund men det var omöjligt. det var verkligen som att leta efter en nål i en höstack. så jag gav upp och körde vidare mot ängelholm.
när jag sen kom ut i stallet var det helt underbart, jag kunde slappna av som fan och det kändes som om hela mitt liv var perfekt. stod och gosade med sessan en stund och det kändes som om hon förstod att det varit jobbigt för mig ett tag inför proven och såhär, hon verkade stödja mig. men vad vet jag, jag är ju ingen hästexpert som kan läsa av vad dem säger. haha. men det kändes som om hon brydde sig verkligen iaf.
jag red ner mot åses ridbana och det blev lite problematiskt på vägen. sessan har nog inte varit med om så värst mycket i sitt liv. hon var väldigt orolig idag. det blåste som fan, traktorn plöjde på vägen, där sprang hundar omkring och lekte och allt var allmänt jobbigt. men inte nog med det så lät det som fan från vindkraftverket eftersom det blåste så. det gjorde ju inte saken bättre. så det var lite allmänt oroligt att rida idag, hon skenade iväg ett par gånger, men det var bara för att hon var rädd, inte för att vara dum eller elak.
sen när jag kom hem igen var jag och paul på coop och handlade lite mat, det behövdes verkligen. sen lagade vi en riktigt god middag tillsammans. honungsmarinerad skinksnitzel, kryddade potatisrutor med italienskkryddad sallad och min specialvitlökssås. sjukt gott var det.
hade tänkt lägga mej i tid ikväll också och smälta allt som hänt under dagen. ska upp tidigt imorgon också, först rida vid halv åtta och sen tandläkaren vid tio så det är full rulle!
nu ska vi bara mysa!
pusspuss <3
väl där inne lugnade filiph ner mig som fan. han är verkligen en riktigt bra lärare. han tar fram det bästa hos mig och ger mig verkligen bättre självförtroende. han var helnöjd med min A-rond som jag gjorde med honom, och sen släppte allting. det var bara den stationära bevakningen i Freja som blev lite problematisk och jobbig. men jag tror att det löste sig mycket genom en ganska bra diskussion som jag hade med Håkan och Kristoffer.
allt på det praktiska provet var allmänt jobbigt, för det var så otroligt mycket folk som tittade på en och inspekterade allt man gjorde, det hade varit mycket lättare om det bara varit vi och lärarna liksom, men där var så många andra både från ledningsgruppen, föregående klass, företag osv.
det teoretiska sen, det kändes riktigt bra när jag skrev det, bara några av Håkans frågor som kändes lite sådär. men på den delen av provet behövde man bara ha 80% rätt så det var nog inga problem.
när vi sen var klara var det bara att köra hem, eller ja, hem till paul blev det ju för jag skulle rida. körde en sväng in om pauls jobb och skulle hälsa på och berätta hur proven gick men det var en enda stor djungel på det där bygget, kunde inte hitta honom någonstans. körde runt och letade en stund men det var omöjligt. det var verkligen som att leta efter en nål i en höstack. så jag gav upp och körde vidare mot ängelholm.
när jag sen kom ut i stallet var det helt underbart, jag kunde slappna av som fan och det kändes som om hela mitt liv var perfekt. stod och gosade med sessan en stund och det kändes som om hon förstod att det varit jobbigt för mig ett tag inför proven och såhär, hon verkade stödja mig. men vad vet jag, jag är ju ingen hästexpert som kan läsa av vad dem säger. haha. men det kändes som om hon brydde sig verkligen iaf.
jag red ner mot åses ridbana och det blev lite problematiskt på vägen. sessan har nog inte varit med om så värst mycket i sitt liv. hon var väldigt orolig idag. det blåste som fan, traktorn plöjde på vägen, där sprang hundar omkring och lekte och allt var allmänt jobbigt. men inte nog med det så lät det som fan från vindkraftverket eftersom det blåste så. det gjorde ju inte saken bättre. så det var lite allmänt oroligt att rida idag, hon skenade iväg ett par gånger, men det var bara för att hon var rädd, inte för att vara dum eller elak.
sen när jag kom hem igen var jag och paul på coop och handlade lite mat, det behövdes verkligen. sen lagade vi en riktigt god middag tillsammans. honungsmarinerad skinksnitzel, kryddade potatisrutor med italienskkryddad sallad och min specialvitlökssås. sjukt gott var det.
hade tänkt lägga mej i tid ikväll också och smälta allt som hänt under dagen. ska upp tidigt imorgon också, först rida vid halv åtta och sen tandläkaren vid tio så det är full rulle!
nu ska vi bara mysa!
pusspuss <3
