30 juni 2008
eller ja, hmm. det är ju egentligen den 29e fast ändå den 30e. mitt i natten med andra ord. egentligen vet jag inte riktigt vad jag ska skriva. har inte hänt så värst mkt i mitt liv de senaste dagarna, har ju jobbat natt massor nu, femte natten på rad nu. och sen är jag ledig imorgon, och så på det igen på tisdag, egentligen hade det varit bäst att jobba imorgon också och sen vara ledig ett par dagar i streck. menmen, vad gör man inte för företaget?
igår så var den en helvetesnatt, inbrott och skit. jaja, det är allt jag kan skriva med tanke på sekretessen. har haft tre såna helvetesnätter på raken där det har hänt massor med saker som man bara vill spy på. okej att det är spännande och så, adrenalinet pumpar och man känner att man vill göra något bra och så, men ändå. ibland vill man bara ha det lugn och ro. sen att man ska få värsta utskällningen från gruppledaren för att man stannade kvar på plats och blev förhörd av polisen med tanke på att man var ögonvittne, det var ju fel, enligt gruppledaren. så ringde jag chefen idag och frågade om jagb gjort fel osv, men han höll med mig fullt ut, ändå fick jag värsta utskällningen nu ikväll också. fast jag sa under samtalet att jag pratat med chefen idag och att han helt och hållet var med på min linje. jag fattar inte det alltså. jaja, jag kan ju bara göra det jag själv anser är rätt. det är inte så lätt att kunna stå för sina handlingar i efterhand om man ska göra något som man inte alls kan ställa sig bakom, som någon annan har bestämt. någon gång måste man få tycka och tänka själv, och gruppledaren ska inte vara någon diktator som ska bestämma allt, han måste vara lite flexibel också och kunna inse när han gjort fel. men det är iaf tur att vi har en gruppledare som är extremt bra att jobba med och att jag ska jobba på hans skift näst intill varje vecka i två månader framåt. det är en ljus sak med jobbet i alla fall, allt blir fan så mycke roligare då.
imorgon ska jag städa lägenheten grundligt, känns som det behövs. men det är så himla svårt att hålla det iordning och rent och så nu när vi gör om i vardagsrummet. det blir bara dammigt och stökigt och så hela tiden. man har ju så liten yta att leva på och saker överallt. menmen, förhoppningsvis är det väl klart snart.
pp, måste bara skriva ett par rader till dig, bara dig.
jag vet precis hur du känner. man vill ha bekräftelse från andra att man ser bra ut, att man är önskvärd och att någon vill ha en osv. ibland är det bara så att man inte får höra det man vill höra av den man vill höra det ifrån. ibland är det den man älskar som inte vill vara med en, fast man vet att han älskar en ändå. ibland är det bara bra att låta det vara och låta tiden förändra allt. man kanske får vänta på honom, att han ska vara ungkarl ett tag och leka lite med sina vänner. han kommer ändå krypande efter ett tag. jag älskar paul mer än något annat, men ibland känns det bara som man vill spy på det. ibland kan han inte ens säga fina saker till mig, inte ens vara med mig. men det är bara att låta honom hållas ett par dagar, så saknar han mig och så kommer han och är sådär extramysig. jag tror att ni har samma problem. gumman. stå ut, det kommer att bli bra. jag finns här hos dig, alltid. älskar dig.
pusspuss <3
igår så var den en helvetesnatt, inbrott och skit. jaja, det är allt jag kan skriva med tanke på sekretessen. har haft tre såna helvetesnätter på raken där det har hänt massor med saker som man bara vill spy på. okej att det är spännande och så, adrenalinet pumpar och man känner att man vill göra något bra och så, men ändå. ibland vill man bara ha det lugn och ro. sen att man ska få värsta utskällningen från gruppledaren för att man stannade kvar på plats och blev förhörd av polisen med tanke på att man var ögonvittne, det var ju fel, enligt gruppledaren. så ringde jag chefen idag och frågade om jagb gjort fel osv, men han höll med mig fullt ut, ändå fick jag värsta utskällningen nu ikväll också. fast jag sa under samtalet att jag pratat med chefen idag och att han helt och hållet var med på min linje. jag fattar inte det alltså. jaja, jag kan ju bara göra det jag själv anser är rätt. det är inte så lätt att kunna stå för sina handlingar i efterhand om man ska göra något som man inte alls kan ställa sig bakom, som någon annan har bestämt. någon gång måste man få tycka och tänka själv, och gruppledaren ska inte vara någon diktator som ska bestämma allt, han måste vara lite flexibel också och kunna inse när han gjort fel. men det är iaf tur att vi har en gruppledare som är extremt bra att jobba med och att jag ska jobba på hans skift näst intill varje vecka i två månader framåt. det är en ljus sak med jobbet i alla fall, allt blir fan så mycke roligare då.
imorgon ska jag städa lägenheten grundligt, känns som det behövs. men det är så himla svårt att hålla det iordning och rent och så nu när vi gör om i vardagsrummet. det blir bara dammigt och stökigt och så hela tiden. man har ju så liten yta att leva på och saker överallt. menmen, förhoppningsvis är det väl klart snart.
pp, måste bara skriva ett par rader till dig, bara dig.
jag vet precis hur du känner. man vill ha bekräftelse från andra att man ser bra ut, att man är önskvärd och att någon vill ha en osv. ibland är det bara så att man inte får höra det man vill höra av den man vill höra det ifrån. ibland är det den man älskar som inte vill vara med en, fast man vet att han älskar en ändå. ibland är det bara bra att låta det vara och låta tiden förändra allt. man kanske får vänta på honom, att han ska vara ungkarl ett tag och leka lite med sina vänner. han kommer ändå krypande efter ett tag. jag älskar paul mer än något annat, men ibland känns det bara som man vill spy på det. ibland kan han inte ens säga fina saker till mig, inte ens vara med mig. men det är bara att låta honom hållas ett par dagar, så saknar han mig och så kommer han och är sådär extramysig. jag tror att ni har samma problem. gumman. stå ut, det kommer att bli bra. jag finns här hos dig, alltid. älskar dig.
pusspuss <3
