nu har jag skaffat p-piller till gosan. hennes löpande börjar ta knäcken på oss, eller framför allt paul. innan har vi bara tyckt att det är sött och gulligt och att hon blir så rolig när hon löper. men inte nu längre. nu skriker hon rakt ut och högt och hela nätterna så man inte kan sova. och det är fan inte sött och gulligt. men hon blir himla kelig när hon löper, det gillar vi. men det hoppas vi att hon blir ändå fast hon inte löper.
sen måste vi hitta en fin hane till henne till nästa gång hon ska få ungar. det längtar jag efter i alla fall, men inte paul. han tycker mest det är jobbigt, men jag vill ha fler söta ungar. hihi.