jag vet inte hur jag känner



jag måste bara få skriva av mig lite.
mår faktiskt inte alls särskilt bra just nu. känner mig trampad på och ledsen och besviken.

som bekant så bort jag och P tillsammans i en fin lägenhet i ängelholm, hur fin som helst och vi har gjort vid den såsom vi vill ha den och vi trivs megabra. men allt fungerar ändå inte som det ska. jag har 8 mil till jobbet, riktigt jobbigt är det och jag mår dåligt varje gång det är dags att köra till jobb efter att ha varit hemma och ledig en eller två dagar. jag gråter när jag kör dit och jag kör alldeles för fort och riskerar mitt körkort den natten då det är dags att köra hem igen. för jag bor ju hos mina föräldrar och sover där emellan arbetspassen för att det inte ska bli så långt att köra.

mina bensinkostnader har ökat riktigt mycket varje månad och jag känner inte att jag har råd att bo så långt ifrån jobbet som jag gör. visst, man kan tycka att det fungerar okej när jag kan sova hos mina föräldrar och så. men det är ju inte det jag vill. jag vill vara i mitt eget hem, sova i min egen säng och verkligen vara på det ställe där jag känner mig hemma. annars kunde jag ju lika gärna ha struntat i att flytta.

jag och P har tillsammans pratat om att kanske flytta och jag har satt upp oss på kö på lägenhet i helsingborg. idag fick jag hem ett brev på posten som talade om att vi erbjöds visning av en lägenhet. verkar vara en kanonlägenhet där badrummet ska totalrenoveras och allt bytas, köket göras vid i form av nya köksluckor och så samt nya golv i kök, hall och båda sovrummen. det verkar ju verkligen kanon.
så jag ringde och berättade det för paul innan och han blev jättetvär och nästan sur och började säga att han absolut inte tänkte flytta och att han skulle minsann bo kvar där vi bor nu. det vill ju jag också om jag får bestämma, men jag har inte råd och jag orkar inte mentalt hålla på som jag gör nu. det går inte längre.

svaret jag får av honom är att leta efter att nytt jobb. men jag har ju ett heltidsjobb som jag trivs alldeles utmärkt med?! varför ska jag byta bara för att han säger och tycker det. varför är det hela tiden jag som ska ändra på allting i mitt liv?
från början flyttade jag ifrån allt och alla mina vänner och började ett liv tillsammans med P i ängelholm. har trivts super, men det jobbet i lund som jag har nu är verkligen ett bra jobb och faktiskt det enda som finns just nu. jag har faktiskt tittat runt lite på nytt jobb men hittar inget och det är verkligen jättetufft på arbetsmarknaden för tillfället. det är inte bara att byta jobb bara sådär.

men att bo i helsingborg hade verkligen varit kanon. han får närmare till sitt jobb, jag får närmare till mitt jobb - vilket resulterar i bättre ekonomi. då kan jag spara pengar så man kan resa och så. men det kan jag inte i nuläget. jag kommer närmare mina vänner och min familj, vilket jag har saknat. många av mina vänner har jag inte träffat på riktigt länge just för att jobb och annat tar sån enorm tid och det är så himla långt att åka så det behövs nästan en heldag bara för att ses ett par timmar. jättejobbigt är det.
förhoppningsvis hade jag börjat må bättre, man hade kunnat vara hemma i sitt eget hem och sova i sin egen säng och jag hade kunnat äta lagad mat varje dag och P hade kunnat äta lagad mat varje dag, för som det är nu så beställer han pizza väldigt ofta och jag tvingas äta ute ofta och det är ju också en ekonomisk fråga. det har man inte råd med i längden. jag hade kunnat tvätta lite då och då istället för en hel dag som det krävs nu, och då måste jag ägna en av få lediga dagar till att tvätta i flera timmar bara för att vi har så mycket tvätt, P gör ju inte det - det kommer nämligen att finnas tvättmaskin i den nya lägenheten.

men hur ska jag göra för att få P att förstå att detta verkligen är det bästa för oss båda?


Renée

sv: oj, vilken himla jobbig sits :/

Jag tycker det är lite ego av honom att inte kunna tänka sig att flytta på sig. Menar, varken jag eller min pojk vill (egentligen) bo i Arvika men nu har vi fått en fin lägenhet och större möjligheter till jobb.

Man får helt enkelt tänka effektivt.

Hoppas det löser sig!

2009-10-20 @ 19:54:40
Bloggadress: http://reneesmedhult.blogg.se/

Jennie

Det är inte lätt det här. Som det ser ut nu så skall Jimmy börja jobba uppe i Nyköping efter jul (februari tror jag). Vilket innebär att han kör hemifrån på söndagkväll och kommer hem på torsdag kväll. Så nu letar (mest) jag och Jimmy efter en annan lägenhet. Om han inte tänker vara hemma mer så är det bara onödigt att jag bor i en trea. Men de gånger jag tittar på lägenheter så är han jättenegativ. Det är precis som du säger, han vill ha denna lägenheten kvar. Men det kommer inte att funka.



Jag kan inget annat än att hålla tummarna för dig och hoppas att P ger med sig. Han måste väl inse att det både blir bättre för dig och för han. Inte bara när det gäller era jobb utan även när det gäller, till exempel utelivet. Om ni bor i helsingborg så är det lättare för er att ta er hem.



Jag håller tummarna för dig!



Skickar en stor kram till dig!

2009-10-21 @ 08:32:42
Bloggadress: http://jennieskrypin.blogg.se/

Elin

Oj..jag tycker det låter som att allt är på din killes villkor just nu. Men det är lätt att det blir så..när man vill vara med någon gör man nästan vad som helst för att det ska fungera. Men det är tråkigt att han inte vill ge igen och kanske flytta för att förenkla för er båda. Jobbigt! Men jag tycker ABSOLUT INTE att du ska ge upp ditt jobb! Det är jättesvårt att få jobb, har själv försökt ett tag nu. Och det är inte värt att offra ett jobb som du trivs med! Så många som jobbar för att de måste, de trivs oftast inte sådär superbra, men man måste ju ha pengar. Nej, håll hårt i ditt jobb tycker jag.

Hur du ska få honom att förstå är inte lätt..haha, vet hur det är. Bor tillsammans med min pojkvän, men för oss har det löst sig riktigt bra. Det enda man kan göra är väl att prata, försöka få honom att förstå hur du känner. Känner du att han inte vill lyssna? Skriv ett brev. Prata, försök att kompromissa och komma på något som båda tycker är okej och som gynnar båda. Försök lägga fram fördelarna!

Lycka till :) Kram

2009-10-21 @ 09:07:51
Bloggadress: http://elinlonnfors.blogg.se/

B

egentligen vill jag inte lägga mig i andras förhållande - men. Alltså du kan inte ändra dig för honom hela tiden, för ifall de går på så ett tag så kommer han förvänta sig tt du gör de hela tiden. de handlar om ditt liv och dina känslor med, inte bara om vad han tycker o vad han "inte pallar". ni bor ihop, två vuxna människor, o då får man kompromissa, annars fungerar de inte i längden. de hade varit kul om du också flyttat till hbg, då blir vi praktiskt sagt grannar igen.

ring ifall de e nått, okej? :)

2009-10-21 @ 10:27:21

Kommentarer

Ditt namn :
Kom ihåg mej ?
E-post : (bara jag som ser)

Blogg / Hemsida :

Varsågod, ordet är ditt :
ha en underbar dag!
RSS 2.0