det kvittar egentligen hur man lever, i alla fall för mig.

man kan göra sina misstag och sen rätta till dem i den bästa mån man bara kan, och när man sen har all rätt att vara stolt över sig själv och verkligen känna att man har gjort något bra, då kommer nästa bakslag.
aldrig ska man få vara lycklig och nöjd med tillvaron.
alltid måste det vara något som sätter käppar i hjulet.

det finns små små saker i mitt liv just nu som gör att jag inte är särskilt lycklig. i det stora hela är jag verkligen superlycklig. jag har allt jag har kunnat önska mig. men ändå finns det lite detaljer som gör att allt bara är skit. det är så ynkliga små saker just nu, men som kan växa sig enorma om jag inte tar tag i det. men var ska jag få orken ifrån?

tack vare paul har jag lyckats ta tag i det största problemet och nästan löst det. det blir inte den roligaste och bästa lösningen, men det blir i alla fall löst.
och när det väl är klart så kommer nästa sak. alltid är det nåt.

gosan har inte tryckt ut sina bebisar än heller. stackarn är så tjock nu att hon inte ens kan tvätta sig själv i rumpan. vi måste hjälpa henne med det. vi får ge det 2 dagar och om hon fortfarande inte har behagat trycka ut några bebisar så får vi ta hjälp hos veterinären, men jag hoppas verkligen att vi slipper det. man blir så orolig i onödan liksom. :(

just nu sitter jag i köket bland alla jävla papper med siffror och skit på, har en liten skål med nötter framför mig som tröst. men det är inte alls någon tröst i det långa loppet, det gör bara ett annat problem ännu värre. men just nu struntar jag i det. får helt enkelt springa extra mycket ikväll, ska nämligen iväg och döma en fotbollsmatch som HD, har mest bara gått som assisterande hittills i säsongen. tror detta blir den första som HD, om man inte räknar med den som jag fick hoppa in mitt i matchen för att ordinarie blev skadad.

fan, nötterna är inte ens goda längre fast det är mina favoriter...

fan fan fan