Vem är jag?
Det är nog en av dem svåraste frågorna man kan svara på, vet jag ens det själv? Det är så himla svårt att veta hur man ska beskriva sig själv, kanske är det det svåraste som finns?

Jag föddes den 3 januari 1988 på Lunds BB, och blev så småningom döpt till Sandra Madeleine Nilsson. Mina första år spenderade jag hemma i Svalöv tillsammans med min mamma, hon var dagmamma på den tiden och det kom varje dag barn hem till oss som jag lekte med.

När min bror föddes fick jag börja på dagis och gick då på Norrgårdens dagis i Svalöv på avdelning Trollet. Jag kommer ihåg det väldigt svagt, men vissa delar ploppar upp i mitt huvud nu när jag tänker på det. Hur det såg ut i köket, i vilrummet, i dockhörnan osv.
Jag kommer speciellt ihåg något jag gjorde när jag var ute och det var att leka med mina barndomsvänner Ola, David och Niklas. Vi brukade jaga varandra och då var det alltid jag och Niklas mot Ola och David. Och jag älskade det!

Det är nog en ganska bra beskrivning på mig när jag gick i skolan och i mina yngre tonår. Jag har alltid haft väldigt lätt för att få killar att tycka om mig och kunnat flörta och haft lätt att få pojkvän osv. Vi pratar om när jag var väldigt ung nu alltså. Före jag fyllde 14. Det var inget seriöst, men jag har aldrig haft några svårigheter där. Umgicks väldigt mycket med killar.

Under min mellanstadietid kommer jag ihåg att jag blev lite mobbad av några andra tjejer i min årskurs, även av en tjej som spelade i samma fotbollslag som jag. Detta tog mig väldigt hårt på den tiden, men har speglat en del värderingar som jag har idag. --> Ingen är sämre än han/hon kan ändra på sig.
Senare har jag blivit mycket bra vän med tjejerna, under högstadietiden och gymnasietiden.

Under större delen av min barndom och tidiga tonår har jag ridit på ridskola i Viarp, samtidigt som jag spelat fotboll i Svalövs BK. Under min sena tonår blev jag sen tvungen att välja, och då valde jag bort ridskolan och fortsatte med fotbollen. Dock har jag under tiden haft en del sköthästar och ridit en hel del privat och så. 

Under början av min högstadietid kan man säga att jag hamnade lite snett. Jag började umgås med människor som misskötte skolan, rökte osv. Detta speglade mig och jag började röka och missköta skolan även jag. Men som tur är så lyckades mina föräldrar fånga upp mig i tid och jag fick byta klass till nian, där jag skaffade mig nya vänner och kom tillbaka till den jag alltid tidigare varit - en ordentlig tjej som var duktig i skolan. Jag slutade även att röka, ärligt så började jag aldrig egentligen.
Jag vet inte hur jag ska förklara, men det där var mest för att vara tuff och kunna ingå i "tuffa gänget" tror jag. Kommer ihåg att jag alltid försökte ta dem där blossen när ingen såg rakt på mig för jag tog bara "munbloss", hatade verkligen att få ner det där skitet i mina lungor, hostade som en tok. Och det ville man ju inte heller göra, för man kunde inte visa att man var svag, var helt enkelt tvungen att klara av det.
Självklart var jag inte tuffare för att jag umgicks med dem eller för att jag rökte, men jag trodde det då som den naiva tonåring jag var.

När jag sen började på gymnasiet började jag bli enormt skoltrött. Jag kan inte säga att jag misskötte det totalt men jag skötte inte det heller. Det resulterade i mycket dåliga betyg som jag inte är ett dugg stolt över idag. Men jag skäms inte heller, jag tror inte att man mår bra av att skämmas över personen man varit utan istället vara öppen med det för som sagt - ingen är sämre än han/hon kan ändra sig.
Och jag VET att alla jag umgås med idag och som känner mig (och framför allt min familj) vet att jag inte är den personen som jag var då som typ "sket i allt".

Såhär efter gymnasietiden har jag ändå lyckats få ett bra jobb inom yrket jag verkligen ville, nämligen väktare. Jag tycker att jag har hyffsat bra betalt och jag trivs relativt bra med min tillvaro. Trots mina dåliga betyg så har jag ett fast jobb med bra betalt och jag lever livet. Det är inte skolan och betygen allting handlar om, utan personlig lämplighet och hur ens personlighet ser ut.

Just nu bor jag tillsammans med min sambo Paul och våra två katter Gosan och Lurvisson, i en lägenhet i Ängelholm som vi har renoverat att se ut precis så som vi vill ha den. Jag trivs enormt bra i den här stan och med livet här och skulle inte vilja byta ut nånting för tillfället!

På min fritid när jag inte jobbar så håller jag på mycket i stallet, har nämligen en häst som jag hjälper till och rider så ofta jag bara kan och vill. En verkligt underbar häst som jag haft enorm tur att hitta.
Jag är även fotbollsdomare och dömer mestadels herrfotboll som assisterande domare.

Det där var lite om hur mitt liv ser ut, hur är jag då som person?

Kanske är det så att jag har en totalt vrickad bild av mig själv som inte alls stämmer överens med hur omgivningen ser på mig men jag ska verkligen försöka att ge en så bra bild som möjligt. Ni får gärna kommentera om det är något ni inte håller med om eller så...

Jag är en mycket bekväm person, kanske lite lat till och med. Om jag kan ta hissen upp till tredje våningen så gör jag det. Om någon är i rummet intill och jag behöver en sak i det rummet, så ber jag gärna den personen att ta med det till mig istället för att själv resa mig och ta det. Detta är något jag jobbar med för att förbättra och det går rätt så bra faktiskt.

Jag har väldigt torr humor och kan skratta åt saker som andra bara lyfter på ögonbrynet åt. Stefan & Krister är något jag avgudar inom humorvärlden, även Johan Glans. Helt vanliga saker kan jag vända och vrida på och göra roliga, som kanske bara jag själv förstår, men det gör ingenting för mig.

Jag har enormt bra planeringsförmåga, tidigare har jag inte riktigt kunnat ta att min planering ändrats men jag har lärt mig att vara mer flexibel och lyssna på andra människor. Nu kan jag möta andra människor på halva vägen och många gånger även ge med mig helt och hållet, det har jag inte kunnat tidigare på samma sätt.

Jag värdesätter ärlighet väldigt högt, men samtidigt har jag förståelse för att man inte alltid kan vara 100% ärlig. Ibland måste man få hålla en del saker utanför diskussionen, man kan inte dela med sig av precis allting.

Spontana utflykter och upptåg är något jag älskar, man kan säga att jag är en väldigt spontan person samtidigt som jag tycker om att ha saker och ting planerade. Det låter som att det talar emot sig själv men så är det.

Jag tycker mycket om att ha rent och snyggt runtomkring mig men jag HATAR att städa. Det är något av det absolut tråkigaste och värsta jag vet. Hade jag haft råd så hade jag anlitat en städerska som kom till mig en gång i veckan. Jag hade nästan kunnat göra vad som helst för att slippa städa och ändå ha det fint. Men samtidigt så är jag en ganska slarvig person och kan låta saker ligga framme och tänka att " jag tar det sen" men sen blir det aldrig av och det blir bara mer och mer saker som ligger framme. not good...

Jag älskar att shoppa (men det måste jag trappa ner på enormt mycket och spara mina pengar istället). Jag har alltid tänkt så - åååh det vill jag ha och så har jag köpt det när jag har haft pengar. Jag har inte riktigt (inte under senare år i alla fall) suktat så länge efter något. Längtar efter den där känslan då man suktar enormt länge och sen bara håller man den där klänningen eller saken i händerna och det går ett sånt lyckorus genom hela kroppen.

En egenskap jag har som jag inte alls gillar att jag har, är att jag är lite dålig på att hålla tillräckligt god kontakt med vänner som inte bor så nära. Jag är fruktansvärt dålig på det, men som den ärliga person jag är så har jag talat om det för dem och dem är så oerhört toleranta. Jag älskar mina vänner enormt mycket för det.

Man kan inte säga att jag är en festprisse direkt, utan mer den lugna typen. Jag tycker såklart om att vara ute och roa mig med mina vänner och dricka alkohol och dansa och allt det där, men jag tycker inte mindre om att sitta hemma och bara ta det lugnt. Jag gör nästan hellre det senare.

Jag älskar att laga mat och tycker själv att jag är väldigt duktig på det, och önskar att jag nån gång i framtiden kan jobba med matlagning på något sätt och försörja mig på det. Kanske inte som kock direkt, utan något annat. Vad vet jag inte, men den som lever får se...


Nu vet jag inte vad mer jag kan skriva, kanske lägger till nåt om jag kommer på nåt senare...

min student

jag och min sambo paul

våra katter, lurvisson och gosan

     
Del 1 - Presentera mig själv.
Del 2 - Min första Kärlek.
Del 3 - Mina föräldrar.
Del 4 - Det här åt jag idag.
Del 5 - Vad är kärlek.
Del 6 - Min dag.
Del 7 - Min bästa vän.
Del 8 - Ett ögonblick.
Del 9 - Min tro.
Del 10 - Det här hade jag på mig idag.
Del 11 - Mina syskon.
Del 12 - I min handväska.
Del 13 - Den här veckan.
Del 14 - Vad hade jag på mig idag.
Del 15 - Mina drömmar.
Del 16 - Min första kyss.
Del 17 - Mitt favoritminne.
Del 18 - Min favoritfödelsedag.
Del 19 - Detta ångrar jag.
Del 20 - Den här månaden.
Del 21 - Ett annat ögonblick.
Del 22 - Det här upprör mig.
Del 23 - Det här får mig att må bra.
Del 24 - Det här får mig att gråta.
Del 25 - En första.
Del 26 - Mina rädslor.
Del 27 - Min favoritplats.
Del 28 - Det här saknar jag.
Del 29 - Mina ambitioner.
Del 30 - Ett sista ögonblick..