måste bara kräka av mig lite ilska över en viss person. vill inte nämna något namn här med risk att någon/några tar illa vid sig. men om personen det gäller läser detta så kommer den antagligen att förstå att det är om honom/henne.
jag kommer att relatera till den här personen som en han men det betyder absolut inte att det är en han det egentligen handlar om. vill inte på något sätt att folk ska veta vem det är jag pratar om, fast en del människor som står mig nära eller som vet om det här kommer väl antagligen att veta vem det är jag pratar om ändå.

förstår inte hur man kan bete sig så mot andra människor. man byter flickvän som andra byter underkläder, går tillbaka till gamla flammor bara för att man känner sig ensam. börjar bygga upp en relation med en gammal flamma för att sen gå tillbaka till samma tjej som man flyttat ihop med två gånger redan och insett att det inte fungerar. jag förstår det helt enkelt inte. han super så oerhört mycket, fast han vet att han har i blodet att kunna bli alkoholist. (det är ju en ärftlig sjukdom sägs det) han sårar människor på massor av olika sätt. han försöker påverka andra människor att bli som honom. han flyttar runt och vet inte var han hör hemma. och han har mage att säga till en kompis att han bör göra slut med sin flickvän för att han är så tråkig när han har förhållande. jag menar, bara för att han inte lyckas hålla ihop med någon så betyder väl inte det att andra människor ska ge upp dem har för att han ska tycka att dem är roligare? man kommer ingenstans i livet genom att sitta hemma och supa och gå från tjej till tjej och flytta från olika ställen hela tiden för man blir utslängd därifrån och sen flyttar man för man inte pallar och sen vet man inte var man hör hemma. det är helt enkelt inte speciellt moget. han är inte en riktig vän. för en riktig vän ber inte sin så kallade vän att göra slut med sin flickvän för att han är tråkig när han har förhållande. det är något jag inte begriper. han pratar skit om sin väns flickvän, att hon är ful, äcklig och dum i huvudet. så gör man bara inte. han får visst tycka det, men han kan väl för fan hålla det för sig själv. det är inte lönt att snacka, allt kommer fram till personen i fråga förr eller senare ändå. att han inte fattar det. att han måste vara kvar på fjortisstadiet där man super, snackar skit och knullar runt. att han dessutom försöker få med sig andra personer i dem banorna, det är skrämmande. skrämmande...

det är nog bara jag som är vaken vid den här tiden och sitter och bloggar. i alla fall bland dem bloggarna jag brukar vara inne och läsa. det är ju ingen som skrivit något nytt på aslänge. haha. men vanliga folk sover ju vid den här tiden. själv kan man inte vända dygnet på fel håll, ska ju ändå jobba på fredagnatt. suck.

sitter istället här och pratar med en gammal pojkvän, numera god vän, som heter christoffer. har gråtit över honom flera gånger i tonåren av olika anledningar. jag var så oerhört kär i honom. okej att man var ung och dum, men det är dagens sanning.
han var som en dröm på den tiden. än idag får jag ett sting i magen när jag tänker på honom, och på den tiden vi hade tillsammans. han har gått igenom så mycket tråkiga saker på senare år, och hur mycket jag än har velat så har jag inte alltid kunnat finnas där. det har ibland inte alltid varit läge för det och vi har tappat kontakten osv. jag vill aldrig att det händer igen. jag vet om att innerst inne är han en väldigt fin person som förtjänar all kärlek och omtanke man kan få. 
han var min första kärlek, min stora tonårskärlek. och jag kommer alltid att känna något speciellt för honom, såsom det sägs att man gör för sin första kärlek, sin första kyss. jag tyckte verkligen om hans förtrollande vackra ögon han hade. ♥

verkligen min favoritglass, alla kategorier. finns ingen som är bättre. älskar att krypa upp i soffan med bara paketen och en sked och äta till en mysig film och bara mysa för mig själv.

kom just att tänka på att jag är himla dålig på att visa bilder på min älskling & sambo så här är han.

har han inte världens finaste ögon, min paul? ♥

som jag tradar på om dessa kattungar. men dem är så gudomligt söta att jag inte kan låta bli att slänga upp massvis med bilder på dem. här är lite bilder som jag tagit nu i eftermiddag, i morse när jag kom hem och som paul tog igår när han låg och mös med dem i sängen. :)
och i morse somnade den ena hos mig under min haka, borrade in sig och bara började spinna. lille simba såklart, han är mycket mer tillgiven och lugn än vad snusan är. hihi. men jag älskar dem båda megamkt. kommer bli tungt att lämna bort dem nu. och idag fyller dem 2 veckor!

gosan, den underbaraste varelsen som finns. har aldrig nånsin varit så fäst vid ett djur. nej, hon är inget djur. hon är en familjemedlem, min bebis. min lilla ängel ♥

är hon inte underbart söt?

usch vad hemskt jag mår. jag vill inte leva såhär. allt är bara så hemskt. denna dagen som skulle bli så underbar. det räckte jag kom in i simhallen så började jag må dåligt, det kändes som om jag skulle kräkas. jag ville bara bort, långt borta. jag vill inte leva såhär mer. det känns bara så meningslöst att andas. ingenting är sig likt. precis såhär känner jag mig, det är hemskt. det känns precis som om jag ser ut såhär, som om alla tittar på mig och det är det här dem ser, en äcklig kvinna med på tok för mycket fett. hur kan någon tycka om en sån som mig?

marie lundqvist var namnet.

hon är en vän av världsklass, det finns ingen som hon.

alla i världen måste veta det, hon är underbar.

varje dag önskar jag hon vore här med mig.

det finns ingen jag kan lita på som hon.

det finns ingen som alltid finns där för mig som hon.

det finns ingen bättre i heeela världen.

älskar dig min allra bästaste vän.

han hinner inte in genom dörren när han kommer hem från jobb förrän det är igång igen. jag orkar snart inte. hatet i hans blick när han tittar på mig när han blir förbannad. jag klarar snart inte det längre. allt jag säger, allt jag gör, det resulterar bara i att han blir sur och förbannad. jag börjar tvivla allt mer på att det är såhär jag vill leva, han är inte som jag vet att han kan vara. han är inte den som jag en gång blev tillsammans med. han har blivit så förändrad. hur kunde detta ske på så kort tid? varför fick jag ingen förvarning? hur kan han säga att han älskar mig mest av allt och vill leva tillsammans med mig när han beter sig som om jag vore den sista han vill vara med? varför får han mig hela tiden att känna att jag inte betyder någonting alls? varför kan han inte bara vara normal, trevlig och omtänksam? varför kan han inte behandla mig med respekt? varför...

tänkte jag får ta lite maraton på bilder på min lilla ängel igen. vi har typ 250-300 bilder på henne nu. vi ska göra ett eget fotoalbum med bara gosan. känns som hon är vår bebis istället för katt. men hon är så oerhört speciell, skulle aldrig vilja byta ut henne mot någon annan. och sen i oktober ska hon ha bebisar. :) tyvärr kan jag inte lägga ut bilder på hanen som ska få äran att para sig med henne, för det är inte vår katt och vill inte lägga ut bilder på andras djur utan deras samtycke. men här är i alla fall :

GOSAN! ♥

jag som egentligen typ hatar katter har då gått och skaffat min en kattunge. helt sjukt är det. men jag har det i alla fall. tillsammans med paul givetvis. och han har fått för sig att vi inte ska ha någon kattlåda utan att han ska lära den att gå på den vanliga toaletten, helskumt. men det sägs att det funkar så vi får väl se hur det går. haha.
sen igår så bestämde vi namn till henne: snuskan. fråga mig inte var vi fick det ifrån. haha!

dock blev det inte snuskan, utan GOSAN!!!