usch, jag verkligen hatar det. hade maten klar prick halv fem då paul brukar komma hem och nu är klockan kvart över fem och han är fortfarande inte hemma. det är såå tråkigt.

det går inte att ringa honom heller av någon konstig anledning. tänk om det har hänt något. :(

jag får ge det en timme till, annars får jag köra ut och leta, snyft. tycker inte om sånt här. blir alltid så himla rädd att något har hänt när han inte kommit hem när han sagt att han skulle göra det. man vet ju liksom inte.

men det är väl dels det som kallas för kärlek. ;)

nu ska jag städa lite och sortera lite tvätt i min väntan, det blir så segt att bara sitta rakt upp och ner och vänta.