känslorna är blandade

ärligt talat så vet jag inte vad jag känner just nu. allt är bara så ofattbart och så långt ifrån den verklighet jag trodde att jag levde i. jag har under hela mitt liv hittills trott att rättsväsendet är till för att hjälpa och skapa rättvisa istället för att skapa skräck och rädsla. så fel jag hade...

tankarna är så förvirrade att jag inte själv kan höra eller känna det jag tänker, frågan är om jag tänker överhuvudtaget. jag vet inte.
det enda jag vet är att det inte någonstans är meningen att det ska vara såhär.

i min uppfostran har jag fått lära mig att älska, glömma och förlåta. precis som ordspråket. hämd har inte alls funnits med. det är något som funnits så oerhört långt borta, något man inte använder sig av, något verkligt dumt, något som gör att man själv är lika ond och elak och att man själv utför lika dåliga handlingar.
rätta mig om jag har fel, mina vänner, men visst är det så?!

något jag inte förstår är hur en person man tycker verkar vara så oerhört snäll, trevlig och rolig att umgås med, plötsligt kan förändras på ett sånt sätt att man blir förvirrad och nästan lite rädd.

kan man verkligen någon gång i världen känna att man känner en person, att man vet vad en viss person går för? jag tror inte på det längre. det finns ingen i hela världen som kan känna en annan person så pass bra att man vet precis vad den personen är kapabel till och inte.
det gäller alltså att alltid vara på sin vakt mot andra människor, livet igenom.

som sagt, screw älska, glömma och förlåta!


Kommentarer

Ditt namn :
Kom ihåg mej ?
E-post : (bara jag som ser)

Blogg / Hemsida :

Varsågod, ordet är ditt :
ha en underbar dag!
RSS 2.0